Drömde att Kenny hade åkt hem i natt. Vaknade minst 2 gånger bara för att se om han var bredvid. Då var han det, men kommer inte vara där imorgon. Han kommer inte vara där på 4 månader.

Det gör lika ont varje gång vi skiljs åt. Det gör lika ont att släppa taget om varandra, vända sig och gå åt olika vägar. Det gör lika ont att lämna sitt hjärta och behöva vänta månader och dagar för att få de tillbaka. Men det kommer inte alltid behöva vara såhär, vi behöver bara hålla ut ett tag till. Det är så värt det. Varje dag av saknad och längtan, varje tår som fälls när vi skiljs åt är värd det. För det går inte att beskriva känslan man har när man träffas efter att ha längtat flera dagar och månader, det går verkligen inte att beskriva. Och det går inte heller att beskriva känslan man har när man skiljs åt. Det värker i magen och i hela hjärtat, tårarna slutar aldrig rinna och saknaden blir bara större för varje dag. Det är säkert många som inte trott att det ska hålla, att vi inte kommer klara det. Men vi ska bevisa att ni har fel, för jag har aldrig känt så mycket för någon annan.

De 11 dagar vi hade nu var bland de bästa dagarna i mitt liv, lika underbara som alla andra dagar vi har haft. Att somna med mitt huvud på ditt bröst, känna ditt hjärta slå och höra hur du andas är bland de bästa jag vet. Att se dig le och höra dig skratta gör mig glad på vilket humör jag än är på. När du är glad så är jag glad, när du är ledsen så är jag ledsen. För vi är som en person, vi delar allt och vi delar hjärta. Vad som än händer, så kommer du alltid ha mitt hjärta och min själ. Jag kommer aldrig sluta älska dig, jag lovar.

Jag är nog den enda som inte har skrivit om mitt 2008. Orkar inte berätta allt om det heller, har fått nya vänner och har även förlorat. Tiden går för fort, jag  vill inte att tiden ska gå så fort. Jag saknar gamla tider, med mina gamla vänner och allt sånt. Jag hatar förändringar, iallafall stora. De bästa med 2008 var att jag fick träffa Kenny. Han är absolut det bästa som har hänt mig. Den största förändringen var nog att byta klass, skola och klasskompisar. Den förändringen var väldigt stor, och jag hatade den verkligen inte. Har inte bara fått nya klasskompisar, de är även mina vänner som har fått en stor betydelse i mitt liv.

Så, 2008 var inte ett dåligt år, men de var inte toppen heller. Jag gillar inte att kolla tillbaka allt för mycket, gillar inte att tänka på de saker som orsakat ärren. Jag får bara ont i magen av att tänka på hur fort tiden har gått och hur fort den går. Detta år ska förhoppningsvis bli  ett avde bästa. Ta vara på varje dag och inte tänka så mycket, bara leva.

Idag tog vi oss ut på våra skotrar och begav oss upp på berget. Stark insats, men direkt vi kom hem så var det sängen igen. Jag somna någon timma eller så, och Kenny spelade spel. Nu ska vi se OC. Inomhus är nog våran grej. De är ju så kallt ute!

Alla OC boxar ska nu med ner Kenny. Han är helt såld på det. Vi har redan sett ut förstas säsongen och är nu inne på andra. Så de är typ de enda vi gjort de senaste 2 dagarna. Dock så har vi vart ut på våra sparkar idag, runt halva byn. Imorgon blir det hela! Kenny har också fått äta palt, för första gången i hans liv. Jag tror han gilla det. Men paltar följer inte med han ner.

2 dagar kvar tills han åker hem. Kan inte fatta hur fort tiden har gott. Vill verkligen inte tillbaka till skolan. De enda man vill tillbaka till isåfall är ju för att träffa klasskompisarna igen, jag saknar faktiskt vissa av dom. Kommer sakna Kenny också, så förbannat mycket.

Jag har fått Kenny att gilla OC! Han som aldrig trodde att han skulle fastna i skiten. Men jag är nästan säker på att han kommer ladda ner resten när han kommer hem. Det skulle inte förvåna mig!

Idag ska jag och Kenny på bio och se The spirit. Om jag minns rätt. Vet inte hur många filmer vi plöjt igenom, men att se film på bio är ju lite annorlundare. Och så ska vi ju utanför huset, så vi ligger ju inte bara inne.

Jag älskar dig Kenny!