Kennys tåg är försenat med 2 timmar! Och nu är han imponerad av alla renar han ser efter rälsen. Fan va coolt alltså.

Jag är seriöst lika rädd varje natt. Även fast jag vet att jag blir typ sjuk i huvudet av spökfilmer, spökhistorier och anden i glaset så fortsätter jag att hålla på med de. Jag ligger i sängen så gott som varje natt och oroar mig för vad som finns i mörkret, jag inbillar mig ljud som inte finns och jag tror alltid att jag ser någon. Efter att ha hört allt som hänt i mina kusiners hus (och andra) så är jag helt övertygad om att vi inte är ensamma. Det kanske inte finns någon i just detta hus, för studen. Det har funnits, men de är inte kvar. Jag har alltid varit mörkrädd och kommer alltid vara, kanske är allt jag ser och hör inbillningar, eller inte. Jag vill inte veta.